känd

kand および Kand も参照。

ヴェプス語

名詞

känd

1. （文法）格。

känd (inflection type 1/ilo)の活用
単数主格	känd
単数属格	kändon
単数分格	kändod
複数分格	kändoid
	単数	複数
主格	känd	kändod
対格	kändon	kändod
属格	kändon	kändoiden
分格	kändod	kändoid
様格-具格	kändon	kändoin
変格	kändoks	kändoikš
内格	kändos	kändoiš
出格	kändospäi	kändoišpäi
入格	kändoho	kändoihe
接格	kändol	kändoil
奪格	kändolpäi	kändoilpäi
入格	kändole	kändoile
欠格	kändota	kändoita
共格	kändonke	kändoidenke
通格	kändodme	kändoidme
approximative I	kändonno	kändoidenno
approximative II	kändonnoks	kändoidennoks
egressive	kändonnopäi	kändoidennopäi
到格I	kändohosai	kändoihesai
到格II	kändolesai	kändoilesai
到格III	kändossai	—
additive I	kändohopäi	kändoihepäi
additive II	kändolepäi	kändoilepäi

---

エストニア語

語源

バルト・フィン祖語 *kanto < フィンウゴル祖語 *kanta

発音

• IPA(?): /ˈkænd̥/
• 押韻: -ænd
• 分綴: känd

名詞

känd (属格: kännu, 分格: kändu)

1. (木) 切（き）り株（かぶ）。
2. (比喩的に) 老人。
3. 親族。

känd の格変化 単数 複数 主格 – – 属格 – – 分格 – – – 入格 – – – 内格 – – 出格 – – 向格 – – 接格 – – 奪格 – – 変格 – – 到格 – – 様格 – – 欠格 – – 共格 – –

類義語

• (語義2) rauk

派生語

• kännustik
• kännuline
• kännu taga kinni
• üle kivide ja kändude

複合語

• kasekänd
• kuusekänd
• männikänd
• tammekänd
• tõrvaskänd
• vanamehekänd
• kännujurakas
• kännujuurikas
• kännujuurija
• kännujuurimine
• kännumampel
• kännuraha
• kännuront
• kännuseen
• kännusikk
• kännutael
• kännutüügas
• kännuvildik
• kännuvõsu

---

スウェーデン語

語源

känna の過去分詞

発音

• 音声

  (ファイル)

• IPA(?): /ˈɕɛnd/

形容詞

känd (比較級 mer känd, 最上級 mest känd)

1. 知（し）られている。
2. 有名な、著名な。

kändの活用
非限定/限定用法	原級	比較級	最上級2
通性単数	känd	mer känd	mest känd
中性単数	känt	mer känt	mest känt
複数	kända	mer kända	mest kända
限定	原級	比較級	最上級
男性単数1	kände	mer kände	mest kände
総称	kända	mer kända	mest kända
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in an attributive role.

対義語

• okänd

参照

• kändis
• ökänd
• välkänd